måndag 26 april 2010

Kapitalet höjer hyrorna, staten bostadsbidraget...

... eller, sjukt bra fotbollslag

4. Svenska landslaget 2004
Den upplagan av Lagerbäcks landslag som hade absolut bäst chans att upprepa VM 94, Henke Larsson var inne på det sista året som kung i Glasgow, Zlatan hade blommat ut i Ajax, Ljungberg hade en bredare repertoar än att springa över ett ben och få frispark och Chippen Wilhelmsson hade ännu inte gett sig ut på sin quest för att spela i varenda mittenlag i Europa. Man hade dessutom "det lilla extra". Zlatan klackade som bekant mot Italien och en doldis (Alexander goddamn Östlund) steg fram när det behövdes. Det var nog första och sista gången ett uttåg mot Holland i en EM-kvartsfinal kändes orättvist.

Sverige-Bulgarien 5-0, EM 2004 (konstnärs tolkning)

3. Spanien 2008-

2007 vann Sverige med 2-0 mot ett Spanien i kris. Petter Hansson gjorde en stabil match för första gången någonsin och Markus Allbäck hade en skottprocent på över 12%. Efter det började Spanien spela fotboll. På riktigt. Man vann 15 matcher i sträck och förlorade först mot USA (!?). Då stannade de upp, ryckte på axlarna och vann alla 10 matcher i det kommande VM-kvalet med 28-5 i målskillnad.

2. Barcelona 2008/2009
Barcelona är ju ett lag som har blivit sjukt glorifierat, då de spelar vacker fotboll etc. Vilket inte är så konstigt när man har spelare som Xavi, Iniesta och Leo Messi. Det sjuka är ju dock att de var (och är även om Inter gjorde det bra senast) precis så bra som alla säger att de är. Stundtals så är det som att Messi tar upp bollen med händerna och springer förbi motståndare. Sedan kan man även säga att Xavi knappt slår en passning fel, och tillskillnad från Daniel "jag vänder ner och slår bollen snett bakåt/i sidled för det är säkert" Andersson så slår Xavi bollen framåt i banan.

Han till och med springer i sidled.

1. Arsenal 2003/2004

38-26-12-0 var Arsenals tabellrad i Premier League det året, de förlorade inte en enda jävla match på hela året. Man hade Theirry Henry i en sån äcklig jävlig form att det var sanslöst. Han gjorde 30 mål, och om det inte var rena jävla konstverk så tog han emot bollen i kanten av banan, skar in och la in bollen vid stolproten. Typ varenda gång han fick bollen. Dessutom hade man Dennis Bergkamp, Patrick Vieira, Sol Campbell, Fredrik Ljungberg och Robert Pires. Man spelade dessutom en fotboll som var rolig att titta på. Den enda smolken i bägaren var Champions League, men där var de i final två år senare, men då var ju Henrik Larsson tvungen att vara med. Fan.

Jag under Arsenals säsong 2003/2004




Jag efter Champions Leaguefinalen 2006

tisdag 20 april 2010

The closest you came to a punchline was waiting for refreshments at the prom in 89

eller episka fotbollsögonblick...

3. John Terry är otrogen med Wayne Bridges flickvän, och en hel värld undrar en sak
Det skulle vara match mellan Manchester City och Chelsea, två stora lag i Premier Leauge. Trots detta handlade försnacket mindre om Frank Lampards form eller Patrick Vieiras övergång till City. Hela världen undrade bara en sak, kommer Wayne Bridge att skaka hand med John Terry? Terry var lagkapten för det engelska landslaget och Chelsea, och var ansedd som en någorlunda tillbakadragen kille. Till skillnad från många andra engelska fotbollsspelare hade han inga prostitutionsskandaler eller otrohetsaffärer. Tills, det kom ut att han varit otrogen med landslagskamraten Wayne Bridges flickvän Vanessa Perroncel.

Man får dock ha viss förståelse för John Terry i det här läget.

Genast började engelsk press på klassiskt manér spekulera i allting utom det som är väsentligt och slå upp stora löpsedlar med roliga catchlines. Den absolut viktigaste frågan var, kommer de att skaka hand med varandra innan matchen? Tillsist blev det så dags för dem, världen höll andan, de närmade sig varandra, John Terry sträckte fram sin näve. Wayne Bridge tittade inte ens på den och gick vidare, och så var det med det.

2. San Marinos U21-lag vinner sin första match någonsin, mot Sverige

San Marino är inget bra fotbollsland. De har aldrig vunnit en tävlingsmatch, och den enda matchen man överhuvudtaget har vunnit är en träningsmatch mot Liechtenstein (även de är inget större fotbollsland). San Marino U21 dock har en större merit, de vann nämligen med 3-0 över Sverige för ett par år sedan, och alla 30 000 invånare festade och firade som galningar för att på grund av segern. Segern kom dock på grund av Walk Over, Sverige hade använt sig av en avstängd Stefan Ishizaki vilket gjorde att Sverige blev bestraffade. Ishizaki försvarade sig dock på ett bra sätt "Vi spelar ju så många U21-matcher varje år." Ishizaki har totalt spelat 21 U21-landskamper, ett snitt på 7 stycken per år för honom, och det känns inte helt omöjligt att hålla reda på om man är avstängd eller inte.

1. Bayer Leverkusen kommer tvåa i alla tävlingar de ställer upp i 2002

Säsongen 2001-2002 gick tyska Bayer Leverkusen som tåget i både tyska cupen, tyska Bundesliga och Champions League. Anförda av sin lagkapten Michael Ballack och spelare som Carsten Ramelow, Bernd Schneider och coachade av Claus Toppmöller (tyskar kan det där med fotbollsnamn) så krossade de allt motstånd, och var på väg mot att som första tyska lag vinna trippeln. Sedan så kom våren 2002, och Borrusia Dortmund anförda av Stefan Reuter, Jürgen Kohler och Christian Wörns (igen, namnen), kunde spurta om och vinna Bundesliga, Schalke 04 besegrade dem i finalen av tyska cupen och i Champions League-finalen 2002 dundrade Zidane upp segermålet för Real Madrid på volley. Leverkusen kom tvåa i allt. Leverkusens lagkapten Michael Ballack var sedan med i det tyska landslag som spelade fotbolls-VM i Japan/Sydkorea 2002. Tyskland kom tvåa.

"GET TO THA CHOPPA!!!"

fredag 16 april 2010

You look like Skeletor with a positive AIDS-test.

Saker jag skulle ge mycket för att se:


Ja, det är jättesynd om sköterskan och det är hemskt att skratta åt det, men, Aftonbladet publicerade inte artikeln från första början för att visa på utsattheten hos personal på äldreboenden med ex-boxare.

I övrigt så ska jag knåpa ihop något längre inlägg vartefter, får se vad ett par timmars nattsuddande kan göra.

lördag 10 april 2010

The only iron you ever pulled was on a golfcourse

...eller hur man fick saker gjorda i Sovjetunionen.

Aralsjön, belägen mellan Kazakstan och Uzbekistan, var tidigare världens fjärde största sjö. Detta blev det dock ändring på när Lenin slog näven i bordet och sa "Vi måste avleda två floder för konstbevattning", detta slogs i verket när Stalin satte igång med "Den stora naturändringen" (i Sovjet gjorde man inte saker half-assed, man gjorde det storslaget). Detta gjorde att Aralsjön miste sina två viktigaste tillflöden, vilket gjorde att sjön till dags datum har tappat 55% av sin yta, den ökade salthalten i vattnet har tagit livet av i princip alla fiskar och vattennivån har sjunkit med 19 meter, vilket gjort att omgivningen har blivit saltöken, där saltet gör marken mindre fruktbar upp till Vitryssland och Turkiet. Alla fiskeriindustrier runt sjön upphörde dessutom, vilket ledde till en stor arbetslöshet i städerna.
Nu såg ju dock den store Stalin, att så här kan vi inte ha det, och satte istället igång med åtgärder för att rädda sjön. I planerna ingick att avleda två andra floder till sjön (att det skulle torka ut någon annan sjö, "We'll cross that bridge when we come to it") eller att spränga en kärnvapen laddning i en av Kazakstans glaciärer, för som tidigare nämnt, i Sovjet gör man inte saker half-assed. Hur detta skulle kunna hjälpa sjön praktiskt sett nämns inte. Idag har man dessutom sanerat den väldigt förorenade sjön, bland annat dumpade ryssarna en hel del avfall i sjön från sin militäranläggning på en tidigare ö i sjön. Effekter på miljö och ekosystem? We'll cross that bridge when we come to it.

Den storslagne Stalin och hans storslagna mustach tittar storslaget på den storslagna kartan för att bestämma det storslagna ödet för den tidigare storslagna Aralsjön, storslagnades rökande sin storslagna pipa.

Om Stalin berättas ju också det, att man ville väldigt ogärna säga emot, då detta kunde leda till att man sattes på nästa tåg till Sibirien, vilket gör att Moskvas tunnelbana har en helt rund brun linje. Detta sägs komma av att Stalin ställt en kaffekopp på kartan för planerandet av tunnelbanan, vilket lämnat ett märke. Ingen vågade senare fråga om den verkligen skulle vara där och byggde den helt enkelt.




Tillsist, nästa gång du åker bil, tänk på att om du åker ensam, då åker du med Hitler.

Säga vad man vill, men de visst hur man uttryckte sig kraftfullt förr.

måndag 5 april 2010

At the end, he dies hard. He's the title character..

Iaf, så Alex skrev om spel, och i brist på bättre gör jag det med. Jag tänker närmast på de spel som jag konsekvent har spelat genom min uppväxt, FIFA- och Championship Manager/Football Manager-serierna. Egentligen är det retarderat att jag, ser lite snett på folk som spelar Final Fantasy (seriöst, fjorton spel, hur mycket story finns det där egentligen?) när jag år efter år installerar/köper en ny version av ett spel där, när det egentligen bara är en arena, upp/nerflyttade lag, liiite ändrade tröjor och övergångar (varav det bara är typ sju som man egentligen bryr sig om) på FIFA. Ungefär samma sak med Manager, men här har de oftast en ny funktion som "hur starkt ska man blanda sportdrycken?", vilket egentligen inte har någon som helst inverkan på spelet i sig. Dessutom så det enda jag egentligen gör på alla Managerspel är att ta över IFK Norrköping och föra dem till världsherravälde. Efter ett tag så tröttnar jag och tar istället kontroll över något engelskt division tre-lag, misslyckas med att gå upp första säsongen och tappar intresset och tar över något annat lag istället, för att upprepa cirkeln återigen. Det är dock spelet som gett överlägset mest känslor.

Ett minne jag har är när jag har tagit mitt IFK till kvart- eller semifinal i UEFA-cupen på CM 00/01. Där väntar Liverpool, och på Idrottsparken vinner de ganska lätt med 0-2. Jag har inga förhoppningar på returen på Anfield och ska mest spela av den matchen. Liverpool gör snabbt 1-0, ja fan tänker jag. Vi gör 1-1, kul att göra mål på Anfield tänker jag. I typ 80:e gör vi 2-1, jag höjer lite på ögonbrynen och i 87:e gör vi 3-1. BORTAMÅL!, skriker jag och mina grannar tror nog att jag blir överfallen i hemmet. Sen ska vi bara hålla ut, men i 94:e minuten gör Liverpool 3-2 och går vidare. Jag var 13 år gammal, och jag tror faktiskt att jag slet tag i ett glas som stod på skrivbordet och krossade det mot en vägg.

Det skulle se mer dominant ut, men man ser trenden. På en save på CM 2000/01 vann jag dock sex år i rad med IFK med en stomme bestående av Kim Källström, Zlatan Muslimovic och en dansk som hette Brian i förnamn.

På FIFA ser det ut ungefär så här när jag startar upp det första gången:
1. Jag är Arsenal!
2. Nej, det är för lätt, jag är ett lag i League 2 istället.
3. Doncaster har ett roligt märke, vi tar dem.
4. Va fan, alla spelare är skitdåliga och de har inga pengar. Jag tar ett annat.
5. Här då, Huddersfield, de verkar vara okej, vi kör på dem.
6. Undrar vart Huddersfield ligger. Vi tittar på Wikipedia.
7. Va fan är det här för bondhåla, vi tar ett lag från en stad där det bor några istället.
8. Leyton Orient, från London fotbollens hjärta, kultur, vi kör på dem.
9. Jag måste spela 120 matcher för att komma till Premier League...
10. Jag måste spela ytterligare 38 för att få spela Champions League...
11. Ska jag verkligen ha Sagna från start på högerbacken?


Här skulle jag skriva en sarkastisk kommentar i stil med "Titta vilken gigantisk skillnad i grafik mellan 09 och 10" men jag hittade ingen bild på FIFA 10 så jag blev frustrerad och tog en från FIFA 98 istället.